Färsk nordisk studie visar den enorma ekonomiska effekten av ett misslyckat mottagande. Här är datan du behöver för att motivera er nästa onboarding-satsning inför CFO:n.
Att en felrekrytering är dyr vet de flesta. Men den dolda ekonomiska läckan uppstår ofta långt innan en medarbetare formellt sägs upp. Ny forskning från nordiska Handelshögskolan i samarbete med HR Analytics Nordic visar att brister i onboarding-processen kostar svenska och nordiska bolag mångmiljonbelopp varje år – helt i onödan.
Enligt studien, som följt 1 200 tjänstemän i nordiska bolag under deras första 18 månader, kliver upp till 22 procent av alla nyanställda av sin tjänst inom de första sex månaderna om introduktionen brister.
När man summerar de faktiska kostnaderna för en felaktig eller bristfällig onboarding landar slutnotan på mellan 1,5 och 3 årslöner för den aktuella rollen.
Varför skenar kostnaden?
Forskarna delar upp den ekonomiska förlusten i tre huvudsakliga kategorier:
- Den förlorade ställtidskostnaden (Ramp-up time): En medarbetare med strukturerad onboarding når full produktivitet efter i snitt 4 månader. Utan struktur tar samma process 9–12 månader. Skillnaden i utebliven leverans är ren förlust.
- ”Kaskadeffekten” i teamet: När introduktionen är svag tvingas kollegor och närmaste chef lägga oproportionerligt mycket tid på ad hoc-stöd. Teamets totala produktivitet sjunker med i snitt 15 % under de första tre månaderna.
- Omrekrytering: Om medarbetaren slutar inom ett år upprepas hela rekryteringsprocessen, inklusive licenser, utrustning, hårdvara och introduktionsutbildningar på nytt.
”De flesta bolag mäter vad det kostar att rekrytera, men nästan ingen mäter vad det kostar att inte förvalta investeringen de första 90 dagarna. Det är som att köpa en ny maskinpark och strunta i att koppla in strömmen.”
— Dr. Helena Lindqvist, forskare inom organisationspsykologi och en av författarna bakom rapporten.